SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skynke
skynke substantiv ~t ~n stort tyg­stycke att täcka ngt med; ​vara ett rött skynke (för ngn) fram­kalla aggression
Singular
ett skynkeobestämd form
ett skynkesobestämd form genitiv
skynketbestämd form
skynketsbestämd form genitiv
Plural
skynkenobestämd form
skynkensobestämd form genitiv
skynkenabestämd form
skynkenasbestämd form genitiv