publicerad: 2015
slinka
1slinka
verb
slank, slunkit, pres. slinker • kila, smita
Finita former | |
---|---|
slinker | presens aktiv |
slinks (slinkes) | presens passiv |
slank | preteritum aktiv |
slanks | preteritum passiv |
slink | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att slinka | infinitiv aktiv |
att slinkas | infinitiv passiv |
har/hade slunkit | supinum aktiv |
har/hade slunkits | supinum passiv |
Presens particip | |
slinkande |
2slinka
substantiv
~n slinkor • ⟨starkt nedsätt.⟩ prostituerad kvinna; kvinna som föraktas för sitt levnadssätt
Singular | |
---|---|
en slinka | obestämd form |
en slinkas | obestämd form genitiv |
slinkan | bestämd form |
slinkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
slinkor | obestämd form |
slinkors | obestämd form genitiv |
slinkorna | bestämd form |
slinkornas | bestämd form genitiv |