publicerad: 2015
slipa
slipa
verb
~de ~t • bearbeta arbetsstycke för att åstadkomma slät yta; äv. bildl. – Nästan alla sammansättn. med slip- hör till slipa.
Finita former | |
---|---|
slipar | presens aktiv |
slipas | presens passiv |
slipade | preteritum aktiv |
slipades | preteritum passiv |
slipa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att slipa | infinitiv aktiv |
att slipas | infinitiv passiv |
har/hade slipat | supinum aktiv |
har/hade slipats | supinum passiv |
Presens particip | |
slipande | |
Perfekt particip | |
en slipad + substantiv | |
ett slipat + substantiv | |
den/det/de slipade + substantiv |