publicerad: 2015
snarkning
snark·ning
substantiv
~en ~ar snarka
| Singular | |
|---|---|
| en snarkning | obestämd form |
| en snarknings | obestämd form genitiv |
| snarkningen | bestämd form |
| snarkningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| snarkningar | obestämd form |
| snarkningars | obestämd form genitiv |
| snarkningarna | bestämd form |
| snarkningarnas | bestämd form genitiv |


