SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
snorunge
snor|­unge substantiv ~n ‑ungar ⟨vard.⟩ besvärligt barn
Singular
en snorungeobestämd form
en snorungesobestämd form genitiv
snorungenbestämd form
snorungensbestämd form genitiv
Plural
snorungarobestämd form
snorungarsobestämd form genitiv
snorungarnabestämd form
snorungarnasbestämd form genitiv