publicerad: 2015
socialvetare
soci·al|vet·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑vetarna social 1 veta
Singular | |
---|---|
en socialvetare | obestämd form |
en socialvetares | obestämd form genitiv |
socialvetaren | bestämd form |
socialvetarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
socialvetare | obestämd form |
socialvetares | obestämd form genitiv |
socialvetarna | bestämd form |
socialvetarnas | bestämd form genitiv |