publicerad: 2015
sorterare
sort·er·are
[‑e`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. sorterarna sortera 1
Singular | |
---|---|
en sorterare | obestämd form |
en sorterares | obestämd form genitiv |
sorteraren | bestämd form |
sorterarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sorterare | obestämd form |
sorterares | obestämd form genitiv |
sorterarna | bestämd form |
sorterarnas | bestämd form genitiv |