publicerad: 2015
spektakel
spekt·akel
[‑a´kel]
substantiv
spektaklet; pl. ~, best. pl. spektaklen • händelse som väcker uppseende; teaterföreställning
Singular | |
---|---|
ett spektakel | obestämd form |
ett spektakels | obestämd form genitiv |
spektaklet | bestämd form |
spektaklets | bestämd form genitiv |
Plural | |
spektakel | obestämd form |
spektakels | obestämd form genitiv |
spektaklen | bestämd form |
spektaklens | bestämd form genitiv |