publicerad: 2015
spindel
spindel
substantiv
~n spindlar 1 ett djur; sitta som spindeln i nätet ha möjlighet att styra händelseförlopp e.d.2 smal axel i maskin; mittpelare i spiraltrappa – De flesta sammansättn. med spindel- hör till spindel 1.
Singular | |
---|---|
en spindel | obestämd form |
en spindels | obestämd form genitiv |
spindeln | bestämd form |
spindelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
spindlar | obestämd form |
spindlars | obestämd form genitiv |
spindlarna | bestämd form |
spindlarnas | bestämd form genitiv |