publicerad: 2015
språngmarsch
språng|marsch
substantiv
~en ~er • till språng 2 1marsch 1
Singular | |
---|---|
en språngmarsch | obestämd form |
en språngmarschs | obestämd form genitiv |
språngmarschen | bestämd form |
språngmarschens | bestämd form genitiv |
Plural | |
språngmarscher | obestämd form |
språngmarschers | obestämd form genitiv |
språngmarscherna | bestämd form |
språngmarschernas | bestämd form genitiv |