publicerad: 2015
statsmakt
stats|makt
substantiv
~en ~er • statsmakterna regering och riksdag; tredje statsmakten tidningspressen
Singular | |
---|---|
en statsmakt | obestämd form |
en statsmakts | obestämd form genitiv |
statsmakten | bestämd form |
statsmaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
statsmakter | obestämd form |
statsmakters | obestämd form genitiv |
statsmakterna | bestämd form |
statsmakternas | bestämd form genitiv |