publicerad: 2015
storstrejk
stor|strejk
substantiv
~en ~er • mer el. mindre allmän arbetsnedläggelse: storstrejken 1909
Singular | |
---|---|
en storstrejk | obestämd form |
en storstrejks | obestämd form genitiv |
storstrejken | bestämd form |
storstrejkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
storstrejker | obestämd form |
storstrejkers | obestämd form genitiv |
storstrejkerna | bestämd form |
storstrejkernas | bestämd form genitiv |