publicerad: 2015
ströplats
strö|plats
substantiv
~en ~er • mest i pl.; till 1strö 2 plats 1
Singular | |
---|---|
en ströplats | obestämd form |
en ströplats | obestämd form genitiv |
ströplatsen | bestämd form |
ströplatsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ströplatser | obestämd form |
ströplatsers | obestämd form genitiv |
ströplatserna | bestämd form |
ströplatsernas | bestämd form genitiv |