publicerad: 2015
strafflindring
straff|lindr·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨jur.⟩ 1straff lindring
Singular | |
---|---|
en strafflindring | obestämd form |
en strafflindrings | obestämd form genitiv |
strafflindringen | bestämd form |
strafflindringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
strafflindringar | obestämd form |
strafflindringars | obestämd form genitiv |
strafflindringarna | bestämd form |
strafflindringarnas | bestämd form genitiv |