publicerad: 2015
subtilitet
subt·il·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er subtil
Singular | |
---|---|
en subtilitet | obestämd form |
en subtilitets | obestämd form genitiv |
subtiliteten | bestämd form |
subtilitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
subtiliteter | obestämd form |
subtiliteters | obestämd form genitiv |
subtiliteterna | bestämd form |
subtiliteternas | bestämd form genitiv |