publicerad: 2015
sunnimuslim
sunni|musl·im
substantiv
~en ~er • sunnit
Singular | |
---|---|
en sunnimuslim | obestämd form |
en sunnimuslims | obestämd form genitiv |
sunnimuslimen | bestämd form |
sunnimuslimens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sunnimuslimer | obestämd form |
sunnimuslimers | obestämd form genitiv |
sunnimuslimerna | bestämd form |
sunnimuslimernas | bestämd form genitiv |