publicerad: 2015
surfare
surf·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. surfarna surfa
Singular | |
---|---|
en surfare | obestämd form |
en surfares | obestämd form genitiv |
surfaren | bestämd form |
surfarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
surfare | obestämd form |
surfares | obestämd form genitiv |
surfarna | bestämd form |
surfarnas | bestämd form genitiv |