publicerad: 2015
surfning
surf·ning
[sur`f‑]
hellre än surf·ing
[sur´f‑]
substantiv
~en • surfande
Singular | |
---|---|
en surfning (en surfing) | obestämd form |
en surfnings (en surfings) | obestämd form genitiv |
surfningen (surfingen) | bestämd form |
surfningens (surfingens) | bestämd form genitiv |