publicerad: 2015
svälja
svälja
verb
svalde, svalt, svald n. svalt, pres. sväljer 1 svälja maten2 tro på; acceptera: föräldrarna svalde hennes förklaring
| Finita former | |
|---|---|
| sväljer | presens aktiv |
| sväljs (sväljes) | presens passiv |
| svalde | preteritum aktiv |
| svaldes | preteritum passiv |
| svälj | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att svälja | infinitiv aktiv |
| att sväljas | infinitiv passiv |
| har/hade svalt | supinum aktiv |
| har/hade svalts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| sväljande | |
| Perfekt particip | |
| en svald + substantiv | |
| ett svalt + substantiv | |
| den/det/de svalda + substantiv | |


