publicerad: 2015
sväljare
svälj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. sväljarna • ⟨vard.⟩ narkotikasmugglare som svalt narkotikan som smugglas
Singular | |
---|---|
en sväljare | obestämd form |
en sväljares | obestämd form genitiv |
sväljaren | bestämd form |
sväljarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sväljare | obestämd form |
sväljares | obestämd form genitiv |
sväljarna | bestämd form |
sväljarnas | bestämd form genitiv |