publicerad: 2015
svängning
sväng·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till svänga 1
Singular | |
---|---|
en svängning | obestämd form |
en svängnings | obestämd form genitiv |
svängningen | bestämd form |
svängningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
svängningar | obestämd form |
svängningars | obestämd form genitiv |
svängningarna | bestämd form |
svängningarnas | bestämd form genitiv |