publicerad: 2015
töväder
tö|väder
substantiv
‑vädret; pl. ~, best. pl. ‑vädren • äv. bildl., särsk. minskat förtryck
Singular | |
---|---|
ett töväder | obestämd form |
ett töväders | obestämd form genitiv |
tövädret | bestämd form |
tövädrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
töväder | obestämd form |
töväders | obestämd form genitiv |
tövädren | bestämd form |
tövädrens | bestämd form genitiv |