publicerad: 2015
talare
tal·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. talarna • särsk. till tala 2
| Singular | |
|---|---|
| en talare | obestämd form |
| en talares | obestämd form genitiv |
| talaren | bestämd form |
| talarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| talare | obestämd form |
| talares | obestämd form genitiv |
| talarna | bestämd form |
| talarnas | bestämd form genitiv |


