publicerad: 2015
tidningsutgivare
tid·nings|ut·giv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑utgivarna tidning utge 1
Singular | |
---|---|
en tidningsutgivare | obestämd form |
en tidningsutgivares | obestämd form genitiv |
tidningsutgivaren | bestämd form |
tidningsutgivarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidningsutgivare | obestämd form |
tidningsutgivares | obestämd form genitiv |
tidningsutgivarna | bestämd form |
tidningsutgivarnas | bestämd form genitiv |