publicerad: 2015
tidsintervall
tids|inter·vall
substantiv
~et el. ~en; pl. ~ el. ~er • till intervall 2 tid
Singular | |
---|---|
ett tidsintervall (en tidsintervall) | obestämd form |
ett tidsintervalls (en tidsintervalls) | obestämd form genitiv |
tidsintervallet (tidsintervallen) | bestämd form |
tidsintervallets (tidsintervallens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidsintervall (tidsintervaller) | obestämd form |
tidsintervalls (tidsintervallers) | obestämd form genitiv |
tidsintervallen (tidsintervallerna) | bestämd form |
tidsintervallens (tidsintervallernas) | bestämd form genitiv |