publicerad: 2015
tilldra
till|dra
el. åld. till|draga
verb
‑drog, ‑dragit, pres. ‑drar • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
tilldrar (tilldrager) | presens aktiv |
tilldrog | preteritum aktiv |
tilldra (tilldrag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tilldra (tilldraga) | infinitiv aktiv |
har/hade tilldragit | supinum aktiv |
Presens particip | |
tilldragande |
tilldra sig
1 hända2 bli föremål för: tilldra sig el. dra till sig all uppmärksamhetOrdform(er) tilldra sig