publicerad: 2015
tillfällighet
till|fäll·ig·het
substantiv
~en ~er • slump: tillfälligheternas spel
Singular | |
---|---|
en tillfällighet | obestämd form |
en tillfällighets | obestämd form genitiv |
tillfälligheten | bestämd form |
tillfällighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tillfälligheter | obestämd form |
tillfälligheters | obestämd form genitiv |
tillfälligheterna | bestämd form |
tillfälligheternas | bestämd form genitiv |