publicerad: 2015
tillfångata
till·fånga|ta
el. åld. till·fånga|taga
verb
‑tog, ‑tagit, ‑tagen ‑taget ‑tagna, pres. ‑tar • tillfångata ngn el. ta ngn till fånga
Finita former | |
---|---|
tillfångatar (tillfångatager) | presens aktiv |
tillfångatas (tillfångatages) | presens passiv |
tillfångatog | preteritum aktiv |
tillfångatogs | preteritum passiv |
tillfångata (tillfångatag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tillfångata (tillfångataga) | infinitiv aktiv |
att tillfångatas (tillfångatagas) | infinitiv passiv |
har/hade tillfångatagit | supinum aktiv |
har/hade tillfångatagits | supinum passiv |
Presens particip | |
tillfångatagande | |
Perfekt particip | |
en tillfångatagen + substantiv | |
ett tillfångataget + substantiv | |
den/det/de tillfångatagna + substantiv | |
den tillfångatagne + maskulint substantiv |