publicerad: 2015
tillfalla
till|falla
verb
‑föll, ‑fallit, pres. ‑faller • gården tillföll äldste sonen
Finita former | |
---|---|
tillfaller | presens aktiv |
tillföll | preteritum aktiv |
tillfall | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tillfalla | infinitiv aktiv |
har/hade tillfallit | supinum aktiv |
Presens particip | |
tillfallande |