publicerad: 2015
tillkortakommande
till·korta|komm·ande
[‑kårt`a‑]
substantiv
~t ~n • misslyckande
Singular | |
---|---|
ett tillkortakommande | obestämd form |
ett tillkortakommandes | obestämd form genitiv |
tillkortakommandet | bestämd form |
tillkortakommandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tillkortakommanden | obestämd form |
tillkortakommandens | obestämd form genitiv |
tillkortakommandena | bestämd form |
tillkortakommandenas | bestämd form genitiv |