publicerad: 2015
tima
tima
verb
~de ~t • ⟨åld.⟩ hända, ske
Finita former | |
---|---|
timar | presens aktiv |
timade | preteritum aktiv |
tima | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tima | infinitiv aktiv |
har/hade timat | supinum aktiv |
Presens particip | |
timande | |
Perfekt particip | |
en timad + substantiv | |
ett timat + substantiv | |
den/det/de timade + substantiv |