SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tilta
1tilta substantiv ~n tiltor av plog vänd jordremsa
Singular
en tiltaobestämd form
en tiltasobestämd form genitiv
tiltanbestämd form
tiltansbestämd form genitiv
Plural
tiltorobestämd form
tiltorsobestämd form genitiv
tiltornabestämd form
tiltornasbestämd form genitiv
2tilta verb ~de ~t ⟨vard.⟩ få att luta mera: ​tilta flipper­spelet
Finita former
tiltarpresens aktiv
tiltaspresens passiv
tiltadepreteritum aktiv
tiltadespreteritum passiv
tiltaimperativ aktiv
Infinita former
att tiltainfinitiv aktiv
att tiltasinfinitiv passiv
har/hade tiltatsupinum aktiv
har/hade tiltatssupinum passiv
Presens particip
tiltande
Perfekt particip
en tiltad + substantiv
ett tiltat + substantiv
den/det/de tiltade + substantiv