publicerad: 2015
titan
1tit·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • gud i antik grekisk mytologi; jätte
Singular | |
---|---|
en titan | obestämd form |
en titans | obestämd form genitiv |
titanen | bestämd form |
titanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
titaner | obestämd form |
titaners | obestämd form genitiv |
titanerna | bestämd form |
titanernas | bestämd form genitiv |
2tit·an
[‑a´n]
substantiv
~et • en metall
Singular | |
---|---|
ett titan | obestämd form |
ett titans | obestämd form genitiv |
titanet | bestämd form |
titanets | bestämd form genitiv |