publicerad: 2015
toluen
tolu·en
[‑e´n]
substantiv
~et el. ~en • ett kolväte
Singular | |
---|---|
ett toluen (en toluen) | obestämd form |
ett toluens (en toluens) | obestämd form genitiv |
toluenet (toluenen) | bestämd form |
toluenets (toluenens) | bestämd form genitiv |