publicerad: 2015
tonträffning
ton|träff·ning
substantiv
~en ~ar • tonträff
Singular | |
---|---|
en tonträffning | obestämd form |
en tonträffnings | obestämd form genitiv |
tonträffningen | bestämd form |
tonträffningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tonträffningar | obestämd form |
tonträffningars | obestämd form genitiv |
tonträffningarna | bestämd form |
tonträffningarnas | bestämd form genitiv |