publicerad: 2015
topsning
tops·ning
substantiv
~en ~ar topsa
Singular | |
---|---|
en topsning | obestämd form |
en topsnings | obestämd form genitiv |
topsningen | bestämd form |
topsningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
topsningar | obestämd form |
topsningars | obestämd form genitiv |
topsningarna | bestämd form |
topsningarnas | bestämd form genitiv |