publicerad: 2015
torris
torr·is
[tår´‑]
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ tråkmåns; till torr 2
Singular | |
---|---|
en torris | obestämd form |
en torris | obestämd form genitiv |
torrisen | bestämd form |
torrisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
torrisar | obestämd form |
torrisars | obestämd form genitiv |
torrisarna | bestämd form |
torrisarnas | bestämd form genitiv |