publicerad: 2015
träl
träl
substantiv
~en ~ar • ofri person särsk. i det forntida Norden, slav; utsugen person
Singular | |
---|---|
en träl | obestämd form |
en träls | obestämd form genitiv |
trälen | bestämd form |
trälens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trälar | obestämd form |
trälars | obestämd form genitiv |
trälarna | bestämd form |
trälarnas | bestämd form genitiv |