publicerad: 2015
trafikstörning
traf·ik|stör·ning
substantiv
~en ~ar • till störning 2 trafik
Singular | |
---|---|
en trafikstörning | obestämd form |
en trafikstörnings | obestämd form genitiv |
trafikstörningen | bestämd form |
trafikstörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trafikstörningar | obestämd form |
trafikstörningars | obestämd form genitiv |
trafikstörningarna | bestämd form |
trafikstörningarnas | bestämd form genitiv |