SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
trappa
1trappa substantiv ~n trappor äv. bildl.: ​en trappa upp; ​ålders­trappa​ – Nästan alla sammansättn. med trapp- hör till 1trappa.
Singular
en trappaobestämd form
en trappasobestämd form genitiv
trappanbestämd form
trappansbestämd form genitiv
Plural
trapporobestämd form
trapporsobestämd form genitiv
trappornabestämd form
trappornasbestämd form genitiv
2trappa verb ~de ~t tills. med av, ner, upp:
Finita former
trapparpresens aktiv
trappaspresens passiv
trappadepreteritum aktiv
trappadespreteritum passiv
trappaimperativ aktiv
Infinita former
att trappainfinitiv aktiv
att trappasinfinitiv passiv
har/hade trappatsupinum aktiv
har/hade trappatssupinum passiv
Presens particip
trappande
trappa av stegvis minska: ​trappa av el. avtrappa den militära in­satsen
Infinita formeratt trappa avinfinitiv aktivPresens participavtrappande
trappa ner stegvis minska: ​trappa ner el. (sällan) nedtrappa bi­dragen
Infinita formeratt trappa nerinfinitiv aktivPresens participnertrappande
trappa upp stegvis öka: ​trappa upp el. upptrappa en konflikt
Infinita formeratt trappa uppinfinitiv aktivPresens participupptrappande