publicerad: 2015
trepoängare
tre|poäng·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑poängarna • vid seger t.ex. i fotbollsmatch
Singular | |
---|---|
en trepoängare | obestämd form |
en trepoängares | obestämd form genitiv |
trepoängaren | bestämd form |
trepoängarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trepoängare | obestämd form |
trepoängares | obestämd form genitiv |
trepoängarna | bestämd form |
trepoängarnas | bestämd form genitiv |