publicerad: 2015
tribunat
trib·un·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • tribunämbete
Singular | |
---|---|
ett tribunat | obestämd form |
ett tribunats | obestämd form genitiv |
tribunatet | bestämd form |
tribunatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tribunat | obestämd form |
tribunats | obestämd form genitiv |
tribunaten | bestämd form |
tribunatens | bestämd form genitiv |