publicerad: 2015
trimning
trim·ning
substantiv
~en ~ar • till trimma 1,2,3
Singular | |
---|---|
en trimning | obestämd form |
en trimnings | obestämd form genitiv |
trimningen | bestämd form |
trimningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trimningar | obestämd form |
trimningars | obestämd form genitiv |
trimningarna | bestämd form |
trimningarnas | bestämd form genitiv |