SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
trumfning
trumf·­ning substantiv ~en ~ar trumfa
Singular
en trumfningobestämd form
en trumfningsobestämd form genitiv
trumfningenbestämd form
trumfningensbestämd form genitiv
Plural
trumfningarobestämd form
trumfningarsobestämd form genitiv
trumfningarnabestämd form
trumfningarnasbestämd form genitiv