publicerad: 2015
tvåpoängare
två|poäng·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑poängarna • förr vid seger i t.ex. fotbollsmatch (och ännu i vissa lagsporter)
Singular | |
---|---|
en tvåpoängare | obestämd form |
en tvåpoängares | obestämd form genitiv |
tvåpoängaren | bestämd form |
tvåpoängarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tvåpoängare | obestämd form |
tvåpoängares | obestämd form genitiv |
tvåpoängarna | bestämd form |
tvåpoängarnas | bestämd form genitiv |