publicerad: 2015
ubikvitet
ubikv·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en 1 ⟨relig.⟩ allestädesnärvaro2 resurs t.ex. luft som är tillgänglig nästan överallt
Singular | |
---|---|
en ubikvitet | obestämd form |
en ubikvitets | obestämd form genitiv |
ubikviteten | bestämd form |
ubikvitetens | bestämd form genitiv |