publicerad: 2015
ukulele
ukulele
[ukule`le]
substantiv
~n ~r • ett stränginstrument
Singular | |
---|---|
en ukulele | obestämd form |
en ukuleles | obestämd form genitiv |
ukulelen | bestämd form |
ukulelens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ukuleler | obestämd form |
ukulelers | obestämd form genitiv |
ukulelerna | bestämd form |
ukulelernas | bestämd form genitiv |