publicerad: 2015
umbellat
um·bell·at
[‑a´t]
substantiv
~en ~er • flockblommig växt
Singular | |
---|---|
en umbellat | obestämd form |
en umbellats | obestämd form genitiv |
umbellaten | bestämd form |
umbellatens | bestämd form genitiv |
Plural | |
umbellater | obestämd form |
umbellaters | obestämd form genitiv |
umbellaterna | bestämd form |
umbellaternas | bestämd form genitiv |