publicerad: 2015
underbarn
under|barn
substantiv
~et; pl. ~ • brådmoget och begåvat barn
Singular | |
---|---|
ett underbarn | obestämd form |
ett underbarns | obestämd form genitiv |
underbarnet | bestämd form |
underbarnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
underbarn | obestämd form |
underbarns | obestämd form genitiv |
underbarnen | bestämd form |
underbarnens | bestämd form genitiv |