publicerad: 2015
uppslitsning
upp|slits·ning
substantiv
~en ~ar slitsa
Singular | |
---|---|
en uppslitsning | obestämd form |
en uppslitsnings | obestämd form genitiv |
uppslitsningen | bestämd form |
uppslitsningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppslitsningar | obestämd form |
uppslitsningars | obestämd form genitiv |
uppslitsningarna | bestämd form |
uppslitsningarnas | bestämd form genitiv |